Deep Cover (Bill Duke, 1992, USA)
En existentiell snutfilm om en infiltration av en drogkartell. Tonen är mörk och stämningen mystisk. Ledmotiv: hiphop-beats. Det regnar.
Filmen öppnar med backstory av huvudpersonen: hans pappa var drogmissbrukare och skjuts ihjäl framför ögonen på honom som barn. Nu är han vuxen och utbildad polis. Han blir rekryterad att gå in undercover i en drogkartell, och dras in djupare och djupare i pyramiden.
Han blir ombedd att bli del av det kriminella systemet genom att bli en langare, och sen stiger han i rang genom att utmanövrera och avrätta sina kollegor. Han blir del av det han vill bekämpa. Varje steg blir en moraliskt dilemma och en korrupt polis blir en mytisk yodafigur som han kallar reverend.
Han når allt högre upp i hierarkin och snart uppdagas det hur insyltat allting är, och korruptionen inbegriper polisen, politikerna, diplomatin.
Filmen är en otrolig bedrift av regissören Bill Duke (känd för Harlem nights). Manuset av Tolkin och Bean är närmast jungianskt med sina arketyper och Joseph campbell-blinkningar. Det är samtidigt också politiskt och vill säga något om vad droghandeln gör med människor. I en hemsk scen försöker Fishburnes granne sälja sitt barn till honom, för att kunna köpa heroin. Även om filmens beskrivning av drogimperier är en overklig karikatyr så klingar filmens andemening ändå rent. Det ”rings true”.
Andra bra filmer om drogtrafik: French connection, scarface, traffic, the wire, sicario. Musiken innehåller Dr dres första singel. Håll utkik efter Jeff Goldblum som korrupt advokat.
/S
Yeah I'll be back, man. You seen that movie, man? You can rent it at a local video store. I'll be back!
- Ivy käftar med Stevens och Jason
En till synes förutsägbar standard-knarkfilm som överraskar en! För denna film är cool, mycket cool.
Allvarliga scener varvas med svart humor, ironiska referenser till Scarface, tidstypiska drum 'n base-slingor som mixas in medan Stevens läser poesi - listan kan göras lång.
Polisen Stevens (Fishburne) värvas av DEA-agenten Carver (Smith). Hans hemliga uppdrag går ut på att nästla sig in i en kriminell liga som sysslar med droghandel, för att på sikt komma åt de latinamerikanska toppleverantörerna.
Egentligen vill han inte, då frekventa flashbacks från barndomen påminner om hur hans påtända far sköts ner under ett rån.
Stevens biter trots detta ihop och lyckas bra med uppdraget, han börjar klättra i hierarkin och blir polare med Jason (Goldblum), en korrupt försvarsadvokat som är inblandad i gängets droghandel. I filmens början är han mesig och medgörlig, men framåt sutet utvecklar även Jason stake och attityd.
Tillsammans börjar de planera att syssla med en laglig, syntetisk kokainanalog, dock saknar de fem miljoner för att köpa sig in i projektet. De behöver sälja allt större mängder och lojaliteten i gänget börjar tryta.
Den rivaliserande, terminator-citerande och biffige langaren Ivy (Morris) var underhållande och en värdig match, synd att han förekom i få scener..
Stevens bondade med den djupt troende kommissarien, trots att han var tvungen att spela obrydd i sin roll som knarklangare. I slutet kunde han inte längre hålla fasaden uppe och började t o m tillkalla ambulans över polisradion.
Det är oklart om infiltratörer i verkligheten har lika fria tyglar som här? Stevens uppmuntras till att sälja knark, mördandet av rivaler har inga konsekvenser. Samtidigt vet jag inte hur deals med domstolarna fungerar i staterna, Stevens verkade ju gå fri efteråt.
Scenen med Guzman och förslaget till samarbete kändes löjligt, manusskrivarna tog lite genvägar. Guzman var alldeles för välvilligt inställd till de som hade mördat hans släkting och hade inga problem med att "provsmaka" ett vitt pulver från en ask?
Eddie kändes malplacerad, en alldeles för labil langare, kanske därav hans låga status? Scenen där han, under fullständig kalabalik, försöker hugga ner Barbosa med en gaffel kan ha varit en av filmens höjdpunkter.
Goldblum gjorde ett bra jobb med sin karaktär, jag har inte sett andra verk där han haft så mycket screentime. Kanske Jurassic Park 2 då, där hans insats var mindre minnesvärd.
En mycket sevärd film, kort och gott.
/T
